Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan två grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionärer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrån en öppen fråga: Vad innebär livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hälsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de två grupperna.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens rollinom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes avarbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade enkvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände entillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet varav stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bästför patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigteftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde sommeningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så atthan/hon vet vad som patienten behövde hjälp med.

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig avbehandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av denarbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativsemistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelserkring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen varrepresenterade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma.

När en person inte kan vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att beskriva hur personer som har drabbats av stroke upplever sin livskvalitet samt vilka faktorer som associeras med livskvalitet. Designen var en beskrivande litteraturstudie och litteratur söktes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl. Efter urvalet återstod 15 artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna granskades och fyra huvudkategorier kunde utrönas: livskvalitet efter stroke, fysiska, psykiska och sociala faktorer som associeras med livskvalitet. Resultatet visade att personer som har drabbats av stroke ofta uppvisar sänkt livskvalitet.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena djurägarskap och djurterapi.

Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att man under sin tjänst kommer att träffa på patienter med Parkinsons sjukdom. En långvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svårt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom påverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien är att belysa hur Parkinsons sjukdoms påverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmänsjuksköterskan kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehålla livskvalitet.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mån även begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL).

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av livskvalitet efter överviktsoperation samt främjande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteratursökning utfördes i PubMed och Cinahl med Full Text. Sökord var följande: Bariatric, Bariatric Surgery, Quality of life, Bariatric patient, nursing, postoperative care samt treatment outcome. Dessa sökningar kompletterades med manuella sökningar. Efter genomgång avseende inklusions- och exklusionskriterier valdes sammanlagt 16 artiklar ut för denna litteraturstudie.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter ? de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analys av insamlad data resulterade i två kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med därtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades på Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfällen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Detta är en litteraturstudie som beskriver hur ALS patienter upplever sin sjukdom och livskvalitet..

Sammanfattning Bristen på omvårdnadsforskning gällande anorexia nervosa är stor, det är därför viktigt att denna sjukdom uppmärksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet bygger på tre skönlitterära böcker som kvinnorna själva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition på livskvalitet används då denna definition stämmer överens med författarnas syn på begreppet livskvalitet. Resultatet uppmärksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; längtan efter närhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist på empati, kamp om renhet, omgivningens brist på förståelse, flykt från verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.